Sannes Sanning.

Bätsj ringde.


Jag: Godmorgon.

Han: Hej.

Jag: Jag mår skit.

Han: Jag med.

Jag: ...

Han: Du ska raka mig.

Jag: VA?!

Han: Ja, du lovade det igår.


Först förstod jag ingenting, men när jag tänkte efter så lovade jag faktiskt att klippa honom idag. Sagt o gjort. Nu har han någon slags mohikanfrisyr. Skitbra grej att göra när man är bakfull. Även om jag rakat av honom öronen hade han inte orkat bli sur. Perfekt.

Har aldrig riktigt gillat champagne, tyckt det smakat som en blandning mellan öl o vin. O vem vill dricka det liksom? Men igår hade det tydligen ändrats (vuxenpoäng till mig) o champagnen tog aldrig slut. Snacka om superfylla! En snubbe sa något om att det var för att det var så mycket kolsyra i så det gick snabbare ut i blodet. Jag vet inte vad det var.

Men idag mår jag INTE bra. Bakfylla till tusen. Det var absolut INTE värt det.

Lönehelg, melodifestoval o sportlov. En kollega som inte dök upp, colan slut o kaos överallt. Jag har varit pissirriterad hela dagen.

Nu jävlar ska det festas! Nej, sprit löser inga problem. Men som man brukar säga: det gör inte mjölk heller.

Det måste vara att jobba. Jag menar, kom precis hem från jobb o ska jobba dag imorgon. Kunde inte bli bättre på att spara pengar. O dessutom får jag se alla fulla människor när de kommer o äter fyllemat. Är man på rätt humör är det hur kul som helst. Fulla människor är ju inte riktigt kloka.

Min mormor har på något underligt sätt övertalat sin läkare att testa henne för alzheimers. Jag har fått se kallelsen o allt. "Medtag glasögon och hörapparat" står det.

Fast jag förstår inte riktigt meningen, att glömma saker kommer ju med åldern. O hon är 87 år.

Att hitta en bild till mitt CV visade sig vara mycket svårare än jag trodde. Neutral bild, helst från bröstkorgen o upp med enfärgad bakgrund. Skol/pass-foto alltså. Något sånt har inte tagits på mig på länge, o när jag tittar igenom bilderna jag har på datorn ser de ut ungefär såhär:



















Känns inte som att någon av dem fungerar helt.

Babi kommer springande med öppna påsar med kaffebönor i.


Han: Lukta, det luktar jättegott!

Jag (luktar): Ja. Mm...

Han: Jag mår bra av den lukten. Det första jag gör på morgonen är att lukta på kaffe.

Jag: Du är konstig. Men det låter som en bra start på dagen.

Han (gravallvarlig): Ja. Om man luktar på kaffebönor varje morgon får man inte cancer.

På msn:


MD: min mor har været til læge idag..
det første han sagde da hun kom, hvordan har MD det? kan ikke forstå han er hjemme. er han virkelig så forelsket? det kan jeg ikke få ud a mit hoved han er.

Jag: vad sjukt.
haha, SJUKT!


Att läkaren vet sånt liksom. Helsjukt.

Skulle leka smart o cykla upp i stan. Tog hänsyn till snö o salt, men fan inte all sand o krossade snäckskal de börjat med nu. Kändes som att cykla i en sandlåda. Extremt trögt alltså. O inte kom jag i tid heller..

Vad hände med växthuseffekten?

Fikade med min bästis. Jag åt någon fransk chokladmousse eller något. Bra om man ska leka vuxen. Hans chokladbulle var helt platt. Jag skrattade i flera minuter.

Igår lyckades jag på något sätt skära upp "knogen" på pekfingret (ni vet där man böjer det) så det blev riktigt köttigt o härligt. Sen lyckades jag droppa stekhet fritösolja PRECIS i mitt sår. Smärta säger jag bara. Så varje gång jag böjer fingret nu gör det ont. Dessutom har hela "knogen" svullnat upp. O antagit en blågrön nyans.

För det mesta när jag jobbar mycket på donkan ser mina händer förstörda ut. Ungefär som om jag har en obotlig sjukdom, massa sår överallt. När jag skadar mig under arbetstid känner jag inte det. Märker det först när jag ser blodet (okej, inte den gången jag fick åka till sjukhuset o sy, men annars). Måste vara en arbetsskada.

Fick syn på denna kartong på jobb. Hysteriskt kul även efter jag insåg att det skulle vara ett "s" först.

Bara mitt sådär så att alla kan se.

Jag som bara skulle informera om att jag skickat ett mail.



Jag: You've got mail.

Bätsj: You've got kondylom.

Här ligger jag återigen. Tidigt, tidigt är det, o MD lyckades väcka mig igen. Kanske är hälsosamt för mig att få tillbaka en någorlunda normal dygnsrytm, men fattar inte riktigt grejen. Alla jobbar ju. Jag ska inte vara på jobb förrän om 6 timmar. O de roligaste människorna är ändå vakna om natten.

Det är då man får för sig att baka efter nya självskapade reccept, får skrattattacker som aldrig tar slut, blir smart o får minst fem snilleblixtar per natt, äter en massa skit bara för att det är kul o har djupa snack om allt o ingenting. Jag saknar det faktiskt. Dagen är inte alls lika kul. Inte människorna som är vakna under den heller.

Kanske är en nackdel till med att växa upp?

Hon har varit volentär o räddat lejon o visade mig foton.

"Det där var vår hund. Simba hette han."

Där fanns hur många lejon som helst, men HUNDEN döper de till Simba? Sött ju.

Jag: Hej o välkommen, det går bra att beställa.

Man: En BigMac meny med cola.

Jag: Något annat?

Man: Nej, det var bra så.

Jag: 56 kronor, välkommen fram.

Man: Föresten, jag har hrummmuel-kort?

Jag: Du har vadå?

Man: Medlemsskap.

Jag: McDrive-klubben?

Man (inte det minsta ironisk): Nej, IKEA.

Jag: Jasså du? Men det får du ingenting för här.

Man: Jag vet. Ville bara säga det.

"Det är anmärkningsvärt att omkring 1/4 av jorden i Sverige är täckt av vilda blåbärsplantor"

Jaha. Inte för att jag kollat upp det, men HELT logiskt låter det väl inte?

Nyss hemkommen från jobb, o ska vara där snart igen. Tog nämligen en tid tidigt imorgon. "Eftersom du är den sötaste o snällaste personen jag känner..." är en bra början på ett sms tycker jag, o jag ÄR faktiskt otroligt snäll eftersom jag ställde upp.

Nästa sms: "Du är det mest fantastiska varelsen på detta klot. Är skyldig dig en stor tjänst. U rock!"

Okej. Det ÄR faktiskt värt det.

Det finns en helkul tjej på mitt jobb. Har känt henne i en evighet, hon jobbade där nämligen redan när jag började. I alla fall slår hon ALLA vad gäller drama.

Under tiden jag känt henne har hon o hennes pojkvän gjort slut över 100 gånger. Otrogna som svin båda två, det går inte att räkna hur många de varit otrogna med. En gång gav han henne klamydia tre gånger på ett halvår. Min första vecka på jobb (jag var 16) berättade hon helt öppet om hur skönt det var med ett finger i röven. Ja, ni fattar galoppen? Hon hade sex med en kollegas så kallade pojkvän, o skapade därmed största möjliga kalabalik på jobb. Hennes egen "pojkvän" har också jobbat där en gång i tiden. Numera har de barn. Oplanerat. Hon har haft sex med minst en annan gammal kollega. O en ny, som visserligen slutat nu. Han i sin tur vad tillsammans med en annan kollega som dumpade honom eftersom han kysste en annan. Som också jobbar hos oss. När den helroliga tjejen hade sex med den nya killen kom hennes pojkvän hem o såg dem i sängen tillsammans, o gjorde slut. I denna veva bytade hon också restaurang. O började ha regelbundet sex med en annan kille som jobbade där. Nu är dock hon o hennes pojkvän tillsammans igen o bor ihop med barnet. O han har festat ihop med både killen som han kom på henne med o hennes nya kk. Utan att visa något.

Vad händer egentligen? Jag skulle varit så pissed off att det inte finns. Men de hör ihop i alla fall. Tur att två otrogna svin kan klara så mycket ihop. Det är en vacker värld vi lever i.

Tror verkligen jag håller på att bli vuxen på något mystiskt sätt.

Detta är vad jag roat mig med:



...haft en störande hårlock mitt i ansiktet o varit omringad av pingviner alltså.




O tittat på en isbjörn som gick sin speciella rutt. Samma hela tiden. Han måste vara totalt uttråkad. Häftig när han ställde sig på bakbenen dock.




Den här filuren var svårt avundsjuk på mitt kaffe.




Kommit på att jag också vill vara en björn o leka. Noll bekymmer o svinkul.




Finn ett fel bland pingvinerna.


Zoo är härliga grejer det! (O dessutom känner jag mig inte så hårig)

Som bekant jobbade jag min sista dag på jobbet i dk i mitten av januari. O fick därmed min sista lön utbetalad i slutet av samma månad. Jag vet, lönesystemet är helskumt, men bra när man väl kommit in i det. Dock suger det nu eftersom jag är urfattig o måste vänta en månad extra på min svenska donkan-lön.

I alla fall. När jag kom hem precis hade jag ett brev från jobbet i dk. Jag öppnade med förhoppningen om att chefen skrivit att vi öppnar igen efter renoveringen o att jag får mitt jobb tillbaka. Men icke. Det var lönespecen från januari. Jaha? Vad ska jag med den nu? En månad efter jag fått lönen liksom. Känns det lönt? O jag vet precis orsaken också. Den snikne jäveln är för snål för att köpa frimärken.

Tror du inte jag fattar när du frågar om det hänt något speciellt eller kul? Kanske svarar undvikande, men vad är poängen med att berätta för dig om du redan läst liksom?

Tror du inte jag fattar när du googlat sannessanning.se?

Jag ÄR inte trög, även om du verkar tro det ibland.


Du kan inte ta fram mjukisbyxor ur garderoben för du inte vill rota, men att läsa min blogg är inga problem?

Perspektiv, baby.

Det kom en extremt gammal tant o skulle beställa. En sån som man ser på långt håll att man måste skrika till om de ska höra vad man säger.


Hon: Hej. Jag vill ha tio McDonald's.

Jag: Alltså. Vi HETER McDonald's, det är inget vi säljer.

Hon: Men jag vill ha tio McDonald's!

Jag: Men. Tänk dig IKEA. Där kan du köpa möbler, men du kan inte köpa hela IKEA.

Hon (börjar verkligen låta gammal): Men jo..? Vad heter de då? Tio såna dära små bullar. (När hon säger bullar kniper hon med båda händerna i luften)

Jag: Vi säljer inte bullar, tyvärr. Du kanske menar cheeseburgare? Det är som bullar fast med kött i?

Hon (förtvivlad): McDonald's! Jag vill ha såna (kniper med fingrarna i luften) .. eh (kniper ännu mer)... BULLAR!

Jag (börjar bli smått irriterad): Men vi HAR INTE bullar. Cheeseburgare är det nog du menar.

Hon (börjar rota i väskan): Jag har det på en lista här.. åh, jag vet det.

Jag (försöker smygkika på listan men allt står med gammeldags skrivstil): ...

Hon (pekar med ett ostadigt finger mitt på listan): Jo, här står det!

Jag: Men där står tio McDonald's! Det kan du ju inte köpa.

Hon (i falsett): Jo! Såna dära små bullar (kniper som fasiken med fingrarna i luften)!

Jag: Vet du vad? Nu slår jag in tio cheeseburgare, så får vi se om det blir rätt?

Hon: Ja, det blir bra. Det var nog det jag ville ha.

Det gör det mycket roligare att hon är flata, så extremt viktigt att poängtera det. Hon jobbade hos oss för något år sen, o är fortfarande allmänt älskad av oss som fortfarande jobbar kvar.

Jag o alex höll på att lära en tjej hur man filtrerar. Då är det massa spakar o liknande man ska dra i under fritöserna. O står det något är det på engelska.


Tjejen: Det står "pull" här. Inåt eller utåt?

Lesbiska gamla kollegan (skriker från kontoret): Växelvis!

MD var gullig o köpte en bukett till mig. Egentligen skulle han kommit till mitt jobb o lämnat dem sa han, men eftersom jag tyckte det var onödigt att han kom o bara satt o glodde utan att vi kunde snacka i flera timmar skrev jag att han kunde vänta hemma. När jag kom sov han, o blommorna låg på bordet. Extremt gulligt.









Jag tyckte det liknade en brudbukett o började nynna bröllposmarchen. Du du du-duu. Du du du-duuu. Du du-du duuuuu du du-du du-du duuuuuuu. Man måste ju visa sin tacksamhet liksom.

Jag sympatisov med MD eftersom han halvt vägrade falla i sömn utan mig. Alltså innan tolv. Vaknade när han gick precis o kan inte somna om. Helstört. Vad ska man göra uppe nu liksom? Två timmar efter jag brukar somna i vanliga fall.

Borstade tänderna precis. Har haft problem med att stänga av min elektriska tandborste de senaste dagarna, men nu går det verkligen inte alls. Den totalvägrar. O det är inte precis som om den är tyst. O inte fungerar det gamla knepet med att ta ut batterierna heller, de är nämligen inbyggda. Så nu ligger den på toa o ger otroligt mycket ljud ifrån sig. Där får den ligga o brumma tills batterierna är slut.

Egentligen bryr jag mig inte, kan la borsta tänderna med en vanlig tandborste. Det är mer grannarna jag oroar mig för. De kommer ju tro att jag är pervers.

För nu har jag sovit i 12 timmar. Gött.

En kollega jobbade samma tider som jag, fast dagen före. Man får ju inte bli schemalagd så egentligen, emot EU's stadgar eller något i den stilen. I alla fall, när jag kom till jobb på kvällen i förrgår var han RIKTIGT trött, o berättade att han spenderat sina raster på att sova i personalrummet. Bra support där.

Fast det har om vanligt varit värt det. De roliga människorna dyker alltid upp efter stängning. I förrgår (eller ja, egentligen igår för klockan var långt över tolv) kom en man som tänkte gå in i restaurangen när vi satt utanför o snackade skit o rökte.


Vi: Det är tyvärr stängt.

Han: Jasså?

Vi: Ja. Men vi öppnar om 6 timmar igen.

Han: Vet ni något annat ställe som är öppet?

Vi: Tja, gustav o midhem har öppet dygnet runt. Fast de ligger ju i stan, så det är en bit om du går.

Han (ler ett finurligt leende o tar upp något ur fickan): Äh, jag har ju min BANAN!


Sen gick han iväg precis som ingenting.

Det är något jag tvekar på att jag någonsin kommer lära mig. Satte klockan på 11.45, o SKULLE verkligen upp. Det hände inte. Isället kommer jag få en helvetesdag imorgon. Stänger nämligen idag, vilket innebär att jag är hemma runt 3. O börjar 11 imorgon. Kommer bli en låååång dag. Fy fittifan.

Det var en himla underlig man o hans damsällskap kvar när vi stängde. Men snälla o godhjärtade som vi är lät vi dem sitt kvar medan vi fixade det sista, o de gick ut tillsammans med oss. Det första mannen sa när han kom ut genom dörren var "nu känner man att det är vår, när wienerbröden slår emot en". Ni kan tänka er hur komiskt det lät i mina öron, när jag inte ens kände den svaga nybakade-doften som tydligen låg i luften.

Men inte slutade han där inte. Nej, nej. Han gick till sin bil som han parkerat mitt på gatan, satte på sig en pannlampa o började leta efter något längs ytterväggen av restaurangen. Vi frågade vad. Han svarade att det var hans son. Ja, sa ju att han var helskum. Sen sa han "min son har varit på sommarläger fem år i rad nu, o han kommer min sjäääääl tillbaka varje gång!". Tydligen skulle de skicka honom som jägare till skogarna i Norge nästa vinter. Han trodde det skulle gå bättre.

Han frågade oss om vi hörde hur bilen lät. Det gjorde vi. "Det har jag köpt extra", sa han. Vid det här laget skrattade vi så vi höll på att dö, spelade ingen roll vad han sa längre. "Påminner mig så mycket om frugan, ända skillnaden är att man kan stänga av bilen".

Lite mumlande o konstigt sexsnack kom härnäst. "I 99% av fallen hinner jag inte ens få av mig kläderna innan de sticker". Kvinnan mumlade något varpå han skrek "vaddå SNABBT?!"

Vad ska jag säga? Försök föreställa er hur trött man är, o att en sån filur bara fortsätter o fortsätter spotta ur sig såna kommentarer. Jag behöver nog aldrig mer göra sit-ups.

Jag skulle ta bussen till IKEA, men bussen var full av mongos. Riktigt efterblivna människor alltså. Det satte sig en kärring bredvid mig som var allmänt irriterande. Hon petade på mig, körde in fingrarna i öronen på mig o vände upp å ner på min hand så jag spillde ut mitt kaffe över mig själv. Jag tog någon annans kaffe o hällde ut över henne o blev allmänt hatad av alla andra. Man kunde ju se att hon hade problem, menade de. Sen försökte idioten lägga ner sin lilla handväska i min stora väska. O anklaga mig för stöld. Grejen är att hon satt på andra sidan mittgången, så alla såg vad hon höll på med. Ändå var alla på hennes sida. Det kanske inte låter så (gör det aldrig med drömmar) men det var riktigt hemskt. Så jag var tvungen att ta ut det med humor över vänstern.


Jag har precis berättat om min dröm.

Hon: Jag drömde också något HELT sjukt. Jag hade en hund som jag kunde kommunicera med.

Jag: Wow! Du sa "sitt" o så satte den sig ner?


Men tydligen var det mer än så. Hunden förstod vad hon sa, även om den inte kunde prata. O den var hennes fast den inte var hennes o de älskade varandra. Jag tolkade som en expert o kom fram till att hunden var hennes potentiella pojkvän. För han suger på att kommunicera o är också hennes med ändå inte hennes. Vad skulle drömmen annars handla om liksom? Man måste tänka logiskt.

Smskonversation.

Fulla saten: Vad gör du?

Jag: Försöker desperat att inte bli pank, så jobbar. Själv, party eller? ;)

Fulla saten: Samma, var är du?

Jag: Hur full är du egentligen. På jobb, du då?

Fulla saten: I limhamn. Vad gör du?

Jag: Men. Jag JOBBAR ditt jävla fyllo!

Fulla saten: Nä jag jobbar inte. GöR du?


Jag har fortfarande inte kommit fram till om han drev med mig i början eller inte. O nu, sådär tre timmar senare när jag äntligen duschat hamburgerlukten av mig o krupit ner i sängen försöker han få mig att komma till Limhamn. O han ger inte upp heller. Men se den gubben går inte. För här tänker jag ligga. Ingen fylla idag inte! Känns föresten lönt när klockan snart är halv fem.

Han: Vad blek du är.

Jag: Va?

Han: Har du solat bakom en sten? Om du går ut i snön hittar vi dig aldrig igen. Om man lägger en panodil på din arm ser den brun ut. Om man ställer dig framför en whiteboardtavla ser man dig inte. Om man lägger en alvedon på din hud ser den ut som ett födelsemärke.


Sen sa han det roligaste av allt:

Han: Har du solat i BLEKinge?

Iväg till vänstern för lite välförtjänt kaffe innan MD kommer o "pussar på mig hela natten", som han säger. Det är gött.

Hon ringde precis o ville ha råd om huruvida hon skulle ringa upp en kille. Jag tyckte att vi kunde ta det när jag kom dit, men hon ville ringa nu i så fall. Så jag fick en "kort" uppläggning av situationen, o kom fram till att hon skulle låta bli. För killar är rövhål. Jag hade glömt hur idiotiska o egocentriska de är. Hur de visar en sida först för att sedan vända om helt. Att de leker gulliga men sen förändras helt. Hur fasaden grusas sönder. Att de inte är att lita på för fem öre. Ljugande små råttor är vad de är. Det är precis därför man aldrig ska bli kär. De ska hållas på avstånd så de inte har chansen att visa sin hemska sida. På så sätt blir alla lyckliga.

Hur MD lyckades få mig att falla är fortfarande ett mysterium.

Yes, han börjar nästa vecka. Heltid med kontorstider. O han får 40% mer i timmen än jag får under mina nattimmar med OB. Jag är inte alls avundsjuk. Lovar.

Jag ska söka jobb i Danmark.

INTE smart att ta chefens tid idag. Han körde förbi igår när vi var ute o rökte o frågade liksom i förbifarten om jag kunde ta hans tid idag. Eftersom mina planer sket sig helt för idag (sjuka krakar o andra krakar som måste rycka in o jobba för dem) tänkte jag att visst, varför inte? Men jag glömde liksom att jag inte är 17 längre. Min kropp behöver sin sömn. Jag kan inte jobba 9-18 varje lördag söndag SAMTIDIGT som jag festar båda dagarna o lyckas få 7 h sömn totalt på hela helgen. Det går bara inte. O även om jag inte festade igår utan jobbade har jag gått omkring som en halvzoombie hela dagen. Efter stängning går det bara inte att somna. Så vid 5-tiden slocknade jag. O kom precis hem.

Jag har visserligen lyckats ta en mim-beställning av en döv människa, serverat pensionärer som aldrig varit på McDonald's i hela sitt liv, fått kollegor att skratta, pratat lite låtsas-danska o lett mitt "genuina leende" som det så vackert heter. Men jag har också klarat av att sno andras pommes (totalförbjudet, borde vara dödsstraff på det), glömma beställa mina burgare så gästerna fått vänta en kvart (inget straff där, sånt händer) o servera en tjej te med iskallt vatten (nu beställde hon "en te med kallt vatten", jag sa att det var varmt vatten i o frågade om hon ville ha lite kallt också, hon sa att hon bara ville ha kallt. O menade då att hon ville ha en te o en vatten bredvid. Men ändå liksom). Bra jobb där.

Godnatt.

För igår lovade jag att jobba idag om samma tjej fortfarande var sjuk. Eftersom hon skulle börjat 16.30 trodde jag att jag skulle få vara ledig hela dagen när klockan slog 16. Men icke sa nicke. 16.19 ringde telefonen. Tydligen hade tjejen sjukat sig redan på förmiddagen, men de hade "glömt" ringa mig.

Bra tänk där liksom. Men snäll som jag var kom jag in ändå. Jag borde få något slags pris. Eller i alla fall en medalj.

Jag o bätsj skulle chockera världen. Eller ja, den gamla världen som inte känner oss längre men ändå har oss på facebook. Ni fattar? Så vi blev tillsammans. Om vi fick kommentarer? Förutom alla falska "grattis" var det någon som skrev "inte igen?!".

Bra att man vet vad man har de jävlarna.

För jag snackade med en kille som gick i min klass ungefär i lågstadiet. Han var RIKTIGT fucked, ni vet den ultimata busungen som aldrig är tyst o alltid blir utslängd? Hans pappa misshandlade honom så allvarligt att han fick en fosterfamilj högre upp i landet som han flyttade till. Sen dess har jag inte hört något om honom. Tills idag. Facebook är en bra uppfinning det!

Jag ska plugga åt terapeft hållet
vill hjälpa människor
psykiskt


Så sjukt ironiskt att jag skrattade högt. Fast han verkar ha blivit en kille med hopp om livet, trots alla motsätningar. Det gillar vi.

Om en förfest utan schlager:

Men det är ju som... som att... som att DU... som att du inte skulle få... LIGGA!


Tack för stämpeln liksom.

För egentligen var planen sedan två veckor att åka till kph o gå på strippklubb. Men förutsägbart nog sket det sig o det blev förfest hos alex innan utgång. Jag hade redan innan bestämt mig för att inte dra ut. Jag menar, jag VET att jag varken kan sjunga eller dansa. När jag är full gör jag det dock ändå för att det är kul. Men att betala för att leka att jag kan dansa? När man inte ens kan prata med någon för att det är för hög musik? Mjä.. Jag är nog för gammal.

Eller så kanske jag borde ta danslektioner.

När jag kom dit stod en kollega o tittade ut på serveringen från ett fönster i dörren in till personalområdet. När jag gick in fick jag reda på att det var för att hon väntade på att vakten skulle slänga ut en man som satt vid våra bord o drack sprit. "Han med röd tröja o rullator", sa hon. Tydligen brukar han komma dit, har blivit utslängd minst 7 gånger hittills. Han sitter där med sin kaffe o smygblandar i starksprit från sin medtagna flaska. Tyvärr tål dock inte våra kaffemuggar sprit, så är det ingen som upptäcker honom i tid smälter muggen.

Riktigt jävla sorligt. Men kul. Verkar vara en rolig prick det där.

Jag: Vill du ha kvittot?

Gäst: Det kan jag inte äta?

Jag: Va?

Gäst: Nej, om det inte går att äta vill jag inte ha det.


Jag skulle gett honom det ändå. Jag menar det GÅR jag faktiskt att äta.

MD påstår att mina läppar är torra o smakar gammal hud o håller därför på att sätta lypsyl på dem.

Han: Du?

Jag: Mm?

Han: Kan inte jag få sminka dig som en tjej en dag?

För några år sen fick jag för mig att jag skulle hjälpa bätsjs ex att komma över honom. Vi var ute ett helt gäng, o det märktes tydligt att hon var nere.


Hon ser honom stå o snacka med en tjej.

Hon: Vem är det?

Jag: Ingen aning.

Hon (supernojig) : Tror du att han känner henne sen innan?

Jag: Men seriöst. Spelar det någon roll? Han kommer göra så varesig du är här eller inte.

Hon: Men han behöver ju inte ragga mitt framför ögonen på mig?

Jag: Han är sån, o det har du vetat hela tiden.

Hon (hänger med huvudet) : ...

Jag: Jag har varit precis där du är. Kunde inte tänka på något annat, han var hela mitt liv. Men nu har det gått två år, o titta på mig nu.

Hon (skräckslagen) : Måste jag vänta i TVÅ ÅR?!?

Jag HATAR snön när den gör att jag inte kan cykla till jobb. Eller. Dit är inget problem. Men att bussarna slutat gå så jag måste ta taxi hem, med taxameter till på köpet, det är fan inte kul!

För jag skulle filtrera fritöserna för första gången på LÄNGE. Oljan är fortfarande svinvarm (över 200 grader) o jag skulle lyfta upp ett slags galler som ligger i oljan som någon typ av filter om man skulle tappa ner något. Detta gör man med en krok av stål. Tyvärr fick jag inte riktigt tag om gallret o när jag höll på o lirka doppade jag ner fingret i oljan. Satan vad det gjorde ont! Eftersom jag tänkte så långt som att jag inte ville tappa ner kroken drog jag upp den snabbt med samma hand som jag doppat. Ungefär där måste min hjärna ha slutat fungera eftersom jag tog tag i kroken med andra handen också för att få upp den snabbare. Utan att tänka på att den var brännhet efter att ha varit i oljan. Så jag brände andra handen också. Smart, verkligen. SMART.

För jag tog med mig en killes nycklar hem från jobb. Var inte meningen, de låg liksom bara i min ficka. Han ringde efter ungefär en halvtimme, o eftersom vi bor så när varandra o han skulle bort någonstans tyckte han att jag kunde lägga dem i hans brevlåda. Perfekt, eftersom jag då slapp åka hela vägen tillbaka till jobb.

Sagt o gjort, jag fick hans adress o tog en liten vinterkvällspromenad med MD i snön.

Några timmar senare fick jag ett sms:

Tack så mycket för nycklarna. Det var gulligt.


Precis som det varit världens uppoffring för mig. Är ju egentligen självklart om det är jag som snor dem. Men himla sött. Det är i såna stunder som jag får hopp om mänskligheten igen.