Sannes Sanning.

Jag undrar en sak. Om vi VET att vi glömt något o det inte spelar någon som helst roll om vi glömmer det i 2 minuter till, varför stressar vi då?

Jag glömde min baguette i ugnen precis. När jag väl kom på att den låg där hade det gått 45 minuter, o jag sprang med eld i baken ut i köket för att hitta en svart, förkrympt tingest. Varför sprang jag? Måste vara det helt ologiska någonsin, jag VET ju faktiskt redan att den är förstörd.

Ähh,  jag är inte den som är kräsen. Fram med en bra kniv, skrapa av den värsta kolen and problem solved!